Superius Alexus

Det är lördag. Jag har kommit upp. Druckit kaffe. Tagit en promenad. Ätit frukost. Tittat på Gilmore Girls-avsnittet som jag spelade in i tisdags. Borstat tänderna har jag också gjort. Det som återstår är att duscha. Städa i frillestugan. Tvätta. Typ. Borde även sortera mina papper. Mejla en del angående skolan eftersom det inte verkar gå riktigt som smort med allting där. Fixa lite middag och senare bege mig hem till fröken Svensson för bedrivandet av trevligt sällskapsspelande.
Det finns så många sätt att få en lördag att gå på. Likaså en söndag. Som ju som bekant följer på lördagen. Det som är frågan, själva kärnan i mitt kommande resonemang är - varför all denna ansträngning för att få helgen att gå? Eller ja, ingen planerar det väl egentligen för att "få helgen att gå", men för att fylla ut den till max. Så, tillåt mig nu att bli lite filosofisk - varför?
De flesta av er, för att inte säga alla, jobbar ju faktiskt hela veckan (...förutom, just nu, semesterlirarna...). Måndag till fredag. Åtta till fem. Med något som är mer eller mindre stimulerande för sinnena. Och efter det söker man desperat att fylla helgen. Med något som är mer eller mindre stimulerande.
Visst. Mycket av det jag själv listade ovan är ju faktiskt sånt som bara måste göras förr eller senare. Och annat av det är sånt som man faktiskt vill göra. Så jag försöker inte avsäga mig något ansvar eller något annat lika dumt.
Men är det konstigt att folk är stressade? För även något så till synes roligt som att gå och shoppa är ju faktiskt en aktivitet som kräver sin energi. Vad är det för fel med att ta åtminstone en dag och göra absolut ingenting? Vad skulle hända? Vad skulle missas?
Har man spenderat helgen med att tvätta, damma fönsterbrädan, träffa en kompis på stan för att dricka kaffe och försöka leta upp ett par måsteintevaraperfektamenabsolutsvartaochåtminstonebekväma byxor, ja då blir det inte mycket tid över för dig att vila på. Och på måndag ska du ju jobba igen. Ända till fredagen. Eller hur?
Men om man inte har planerat någonting alls. Då vill det till att man lägger fram det på ett bra sätt. För man är väl inte sjuk? Eller lat?
Men inte ska man väl behöva skämmas för att man bara vill lulla runt lite ibland? Kanske blunda en stund mitt på dan. Vem vet, måndag morgon kanske skulle kännas lite lättare?! Inte vet jag.
Det var bara en tanke.

Det jag egentligen hade tänkt skriva här idag var att jag tog mig tid att se "Death Proof" i torsdags kväll. På Filmstaden Downtown. Jodå, den står kvar. Och min egen personliga åsikt är att Quentin Tarantino borde krönas. Men jag tror att det är väl väldigt mycket en smaksak när det gäller honom. Antingen eller. Jag är proQuentin och i egenskap av en sådan så hävdar jag att "Death Proof" är sensationell.
Och vilket soundtrack. Jag bugar och ber ödmjukt om mer.

Lev väl!

____________
Dagens Ernst;
"Här tror jag att jag ska hitta ingridienser som är rätt så ärliga av sig."