Förlåt och tack!
Var hälsade!
Åter det där långa uppehållet.. jag vågar inte riktigt sätta fingret på vad det kan bero på.. Men det kanske är av mindre vikt, jag är där jag hör hemma nu, vid tangentbordet.
Storhetsvansinne, någon?!
För det första vill jag be om ursäkt till alla mina vänner. Det är tydligen en del prat om allas vår Ernst Kirchsteiger på den här sidan (vilket jag ju egentligen inte kan neka till) och det tar onekligen lite plats från det som borde få mest plats - mina vänner och familj.
Speciellt så där i efterskvalpet av min tjugoandra födelsedag som dom förgyllde oerhört borde de ju fått lite praise. Jag vill att ni ska veta allihop att jag är fanastiskt glad för allt fint jag fick.
Way out West-biljetter, Bacardi, Spetsparaply, Frysta jordgubbar, Änglar och ja jag vet inte allt. Det är precis som att ni känner mig. Det är fortfarande svårt att hålla tårkanalerna i schack när jag tänker på det. Ni har satt ribban riktigt högt inför julklappsshoppingen. Får börja fila lite på några ideeér.
Men min födelsedag var den tjugotredje juni, vi har nu med några veckor passerat det datumet och tagit oss till en ny tid på året. Jag har faktiskt ännu mer nyheter att förmedla (mängden nyheter i dagens inlägg skulle ju kanske, rent eventuellt kunna kopplas ihop med den tid som förlupit sedan det senaste inlägget. Kanske.) - i torsdags gick Metallicas konsert i Stockholm av stapeln och jag var på plats i mycket gott sällskap. Magi. Helt enkelt. Och roadtripen dit och hem gick inte av för hackor den heller. Blixten blåste på rätt bra. Jag var fartblind lagom till hemkomsten i Göteborg. Som gick av stapeln igår kväll.
Men åter till Stockholm - tack släkten för att vi fick sova i er lägenhet. Det var priceless. Fanns ju till och med bekväm parkering utanför. Mynten räckte precis till parkeringsautomaten.
Such is life in Stockholm - the capitol of Scandinavia. Nu kan vi börja snacka storhetsvansinne. Skandinaviens huvudstad?! Kom igen!!
Men hur som haver... Jag lever och mår bra. Nu ska jag alldeles strax bege mig in till stan för att hämta lite post, jag tror bestämt att jag har fått hem nya kontouppgifter. Med anledning av att jag skaffat ett nytt konto. På Nordea. En eloge till dem. Jag är riktigt nöjd och jag har inte ens några pengar på kontot. Men nu ska jag snart avsluta mitt konto på SEB och börja ett nytt liv. Det kommer bli vackert. Jag känner det på mig.
___________
Dagens Ernst;
"Ved är vackert."
Åter det där långa uppehållet.. jag vågar inte riktigt sätta fingret på vad det kan bero på.. Men det kanske är av mindre vikt, jag är där jag hör hemma nu, vid tangentbordet.
Storhetsvansinne, någon?!
För det första vill jag be om ursäkt till alla mina vänner. Det är tydligen en del prat om allas vår Ernst Kirchsteiger på den här sidan (vilket jag ju egentligen inte kan neka till) och det tar onekligen lite plats från det som borde få mest plats - mina vänner och familj.
Speciellt så där i efterskvalpet av min tjugoandra födelsedag som dom förgyllde oerhört borde de ju fått lite praise. Jag vill att ni ska veta allihop att jag är fanastiskt glad för allt fint jag fick.
Way out West-biljetter, Bacardi, Spetsparaply, Frysta jordgubbar, Änglar och ja jag vet inte allt. Det är precis som att ni känner mig. Det är fortfarande svårt att hålla tårkanalerna i schack när jag tänker på det. Ni har satt ribban riktigt högt inför julklappsshoppingen. Får börja fila lite på några ideeér.
Men min födelsedag var den tjugotredje juni, vi har nu med några veckor passerat det datumet och tagit oss till en ny tid på året. Jag har faktiskt ännu mer nyheter att förmedla (mängden nyheter i dagens inlägg skulle ju kanske, rent eventuellt kunna kopplas ihop med den tid som förlupit sedan det senaste inlägget. Kanske.) - i torsdags gick Metallicas konsert i Stockholm av stapeln och jag var på plats i mycket gott sällskap. Magi. Helt enkelt. Och roadtripen dit och hem gick inte av för hackor den heller. Blixten blåste på rätt bra. Jag var fartblind lagom till hemkomsten i Göteborg. Som gick av stapeln igår kväll.
Men åter till Stockholm - tack släkten för att vi fick sova i er lägenhet. Det var priceless. Fanns ju till och med bekväm parkering utanför. Mynten räckte precis till parkeringsautomaten.
Such is life in Stockholm - the capitol of Scandinavia. Nu kan vi börja snacka storhetsvansinne. Skandinaviens huvudstad?! Kom igen!!
Men hur som haver... Jag lever och mår bra. Nu ska jag alldeles strax bege mig in till stan för att hämta lite post, jag tror bestämt att jag har fått hem nya kontouppgifter. Med anledning av att jag skaffat ett nytt konto. På Nordea. En eloge till dem. Jag är riktigt nöjd och jag har inte ens några pengar på kontot. Men nu ska jag snart avsluta mitt konto på SEB och börja ett nytt liv. Det kommer bli vackert. Jag känner det på mig.
___________
Dagens Ernst;
"Ved är vackert."
Kommentarer
Trackback